ALTERNATIV CANCER

Ett otroligt need att skriva om allt jag hittar och går igenom under min kamp att bekämpa min cancer. Jag hittar så mycket under mina sömnlösa nätter på webben att jag tänkte att det kunde vara bra att samla all info på ett ställe.

Möten

Publicerad 2013-03-01 00:03:00 i Privat,

Vissa möten har större effekt än andra och jag tror att det finns en mening med vissa möten.
Ett sådant möte hade jag strax efter mitt cancer besked. Hela marken svajade och jag var tvungen att vara på restaurangen för vi hade kort om folk. Min partner hade en beställning en trappa upp och jag skulle ta hand om restaurangen nere. Jag hade egentligen ingen lust, men samtidigt fick det mej att tänka på annat.
Det var en lugn kväll med nästan inga gäster.
Vi hade bara en hotellgäst som kom ner och åt.
Både jag och min partner gick omkring som i någon form av trans, chockade över beskedet.
Jag pratade lite med min gäst som frågade av en slump om vi hann och äta. Jag vet inte hur vi kom in på det men det ena gav det andra, det visade sej att hon sålde produkter som stärker kroppen. Där i samtalsämnena lossnade allt och jag satt och berättade att jag hade cancer för en vilt främmande människa.
Men ändå inte.
Ibland känns det som om vissa personer kommer när dom behövs.
Jag funderade en stund och lekte med tanken på att hon var en ängel som var där för att trösta mej.
Det kändes så i alla fall.
Det var ett mycket speciellt möte, jag kan inte direkt förklara varför men det kändes så otroligt bra att prata med henne och vi bytte telefonnummer.
Två veckor innan jul skrev hon till mej.
Det var en dag som jag satt och tröstade en liten uppgiven dotter.
Hon var ledsen för att ingen brydde sej.
Det känns, sa hon, som om ingen bryr sej. Alla har friska mammor och ingen förstår hur jag har det och det är ingen som frågar hur det är. Min dotter grät i min famn.
Precis just då kom det ett sms.
Min gäst från restaurangen önskade en fin andra advent och önskade mig god bättring.
"Titta Saga, sa jag, det är visst någon som bryr sej." Jag berättade om min gäst och visade henne meddelandet.
Då tog hon telefonen ifrån mej och började skriva.
Hej jag gillar att du bryr dig om min mamma för de kens som väldigt många tänker tur att de inte är ja
jorde presis ett kort vi ska ge till tomten
Så tog vi bild på kortet till tomten..
Hon fortsatte:
Jag hoppas att du har de bra och tack att du bryr dej holl tumarna allt du bara kan och hoppas att jag får träfa dej nästa gong du komer hit
ibland börjar jag bara storgrina men min mamma och syster sejer att jag inte ska va räd är jag säker på att till sommar komer allt vara normalt
kram från saga
Hon får svar nästan direkt där min gäst berättar om vårt möte och om hur duktiga mina flickor är och om hur hon vet att tomten kommer att göra allt för att deras önskningar ska gå i uppfyllelse.
Den kontakten/stunden jag hade där i smsandets värld gav min lilla dotter så otroligt mycket hopp och styrka.
 
Kanske är hon en ängel.
 
 

MAMMAS CANCER

Publicerad 2013-02-10 22:08:00 i Cancer, Privat,

Varför vill jag inte göra traditionell behandling?
Livrädd!
Min mamma var dålig länge runt julen 1999. Hon fick då beskedet att hon hade lungcancer någon gång i januari om jag inte missminner mej.
För mej så är hela den här tiden någon form av blurr.
Jag var gravid med vår första dotter och var väl inne i något graviditetsflum och jag hade filosofin att cancer, ja det botar man nuförtiden...
Min syster ringde mej en dag och väckte mej upp ur min flummiga filisofi med ett ryck då hon blev uppriktigt förbannad på mej och skrek i telefon, "Förstår du att vår mamma kan dö?"
Då vaknade jag till liv.
Innan dess så tror jag inte att jag hade satt mej in i hur illa det kunde gå. Min syster var jätteinformerad och läste allt hon kom över på nätet och delade säkert med sej med all info till mej, men det fanns inte så mycket att tillgå då och alternativa former var det ont om, eller åtminstonde länkar till dom.
Jag känner nog att det finns mer info att tillgå idag men ibland så får man för mycket av den informationen och då blir man förvillad. Som cancerdiagnostiserad så känner man att man vill prova allt.
Då blir det varken hackat eller malet. Eller så blir det både hackat och malet.
Men det vet man inte. Förrän efteråt.
I mammas fall var det så att hon fick strålning.
Hon blev så svag och medtagen att hon aldrig kunde börja med cellgifterna.
Hon kunde inte äta pga att det blev svårt att svälja och för att hon fick svamp i munnen.
Jag vet att jag fick säga till om dropp för hon blev bara smalare och smalare.
Hennes immunförsvar var i botten och det gick naturligtvis någon form av magsjukepedimi på JK och den åkte ju hon också på. Jävla skit var det faktiskt. Sen när jag kom och hälsade på henne hög-gravid som jag var så var hon så hög på morfinet att hon såg skojiga saker i taket.
När jag påpekade för sjukhuspersonalen att hon hade fått för hög dos så sa dom att, "Nää, hon e sån!"
Varpå jag fick kallat in någon överläkare som fick sänkt morfin dosen fort som fn så jag kunde prata med mamma igen.
Ja det var en pärs.
Det hände mycket konstiga saker när vår mamma var sjuk.
Men även om min syster hade förvarnat mej så blev det en chock när hon försvann.
Vi skulle flyttat hem mamma den dagen.
Jag hade 6 veckor kvar till förlossning och vi hade bestämt att jag och min sambo skulle komma hem och hälsa på henne hemma för första gången på flera månader.
Vi hade ordnat med hemhjälp och skulle fixa trösklarna så hon kunde snurra runt i rullstolen, för hon var fortfarande för svag för att gå.
Hon hade metastaser i hela kroppen och dog av vatten i lungorna.
Vi hade ett helt kompendium med klagomål gällande hennes behandlling som vi hade tänkt driva vidare, men vi orkade aldrig. Sorgen var för stor. Det var för jobbigt att gå igneom allt en gång till.
Därför var det fruktansvärt när jag fick ringa min syster och berätta att jag kanske hade cancer.
Därför säger jag att hon dog av strålningens biverkningar och därför är jag väldigt skeptisk till den sortens behandling.
 
 

ALTERNATIV 1. CLINICA HILU

Publicerad 2013-02-10 18:32:03 i Alternativ, Hälsa, Privat,

När jag först fick diagnosen blev jag naturligtvis panikslagen.
Nu tar jag det mer med ro.
Jag har gjort mina val och igår fattade jag ett viktigt beslut. Jag kommer till det sen.
 
En vecka efter diagnos satt jag på ett flyg till Spanien.
Jag hade genom bekanta fått tid på en klinik i Marbella där dom arbetar med alternativ cancervård.
 
Att göra ett utvärderande blodprov, är något som jag rekommenderar till alla, sjuka och friska att göra någon gång, om inte annat i förebyggande syfte.
Väl där fick jag träffa doktor Hilu som gjorde ett stick i fingret, men här skulle jag få resultaten direkt till min stora förvåning. Inte vänta i några veckor som i Sverige...
När han hade tagit proven så lade han dom så att jag kunde se resultaten på en tv-skärm och berättade att jag hade bland annat orenheter i blodet, svårigheter för levern att rena, dålig blodcirkulation, dåligt cvitaminupptag, tungmetaller i kroppen etc. (cancerpatienter har ofta tungmetaller i kroppen)
Han berättade också att man inte får cancer av en anledning, utan av flera.
Han mätte mina binjurar och kom fram till att dom var 4 ggr så stora. Det innebär att min stresshastighet låg på 400km i timmen istället för normala 100 som han uttryckte det.
Det förklarar varför jag alltid tyckt att jag varit uppe i överljudsfart... ;)
Jag har alltid sagt, när folk frågat om jag varit stressad, -Nä, jag går fort bara...
 
Kontentan av detta besök var att han rekommenderade att jag skulle lägga om min kost, genomgå ett gurgelschema med mycket naturmedel som bikarbonat, salt och vatten samt en 10 sessioners behandling av hypertermi.
 
Detta innebar alltså att jag fick sluta dricka kaffe med mjölk och socker, cola till maten och gräddsåser samt ostmackor...
Jösses! Undra vad jag skulle äta då...?
 
Alltså, jag har alltid tyckt att jag ätit bra mat.
Det har jag säkert också, men tyvärr har jag dödat alla vitaminer med ett fanatiskt kaffe, mjölk och socker drickande...Coca cola är tydligen inte heller så bra. Cancerceller älskar socker!
Hade någon sagt till mej för ett år sedan, drick inte så mycket kaffe, du kan få cancer, så hade jag svarat:
-Eller hur!
 
Nu är det säkert inte så att kaffet enbart har gett mej cancer, men i kombination av för många koppar,
(typ 10 om dan...) massor med mjölk, ost och socker, stress, för lite sömn mm så har jag inte kunnat tillgodogöra mej de vitaminer kroppen behöver och då har cancercellerna fått fäste.
 
A l l a  har cancerceller i kroppen. Men det är bara i vissa kroppar dom löper amok. Andra kroppar har ett fungerande immunsystem och då rensar kroppen ut dom istället.
 
En del säger att det är rent lotteri.
 
Det tror inte jag.
Jag tror däremot på doktor Hilus teori att man kan kicka igång kroppens immunsystem så att kroppen själv tar hand om cancern.
 
Jag fick ett förhållningsschema på vad jag inte skulle äta.
Jag fick med mej ett strikt "gurgelschema" om 12 olika saker som skulle gurglas och sväljas. Det mesta var bikarbonat, salt och vatten. Men detta skulle boosta upp immunsystemet ordentligt.
Jag skulle äta 5 frukter om dan.
Förstå hur svårt det är att få i sej fem frukter om dan. Och helst innan klockan 3.
Ett helt företag för någon som mej.
Skitsnack tycker kanske ni, men för odisciplinerade, stressade, workoholic mej så är detta jättesvårt att komma ihåg.
Jag skulle börja dagen med färskpressad citronjuice och vatten
Torrborsta kroppen innan morgonduschen
Dricka 2 liter vatten om dagen
Dricka färskpressad apelsinjuice till frukost
Då hade jag tre frukter kvar.
Bra dagar har jag fått i mej alla tre. Dåliga dagar har jag fått i mej en extra.
Men som en kär vän till mej sa. Äter du tre så är ju det fortfarande trehundra procent mer än du åt förut, eller hur! Det är ju hur bra som helst =)
Jag gillar honom!
Hur som helst så har jag hållt på mina morgonrutiner, mitt gurglande, samt druckit grönt te utan socker, tagit bort alla laktosprodukter,(förstå hur svårt det är att leva utan ost..) och resultatet blev, när jag var nere på återbesök nu i januari, efter tre månaders gurglande, att jag hade förbättrat mina blodvärden med 75%. :-)
 
Doktor Hilu rekommenderade även en hypertermi behandling och jag åkte ner i november för att göra en behandling ggr 10 samt detox.
 
Vad är hypertermi?

Hypertermi är en form av radiovågor som cancercellerna reagerar på och temperaturen kommer upp till närmare 39 grader och då dör cellerna automatiskt och cancertumören krymper. Man sätter dessa sändare, som ser ut som stora tennisrack, jätteobekvämt var det första gången, på var sin sida om halsen. Sen får man ligga där i en timma.
Detta upprepas i tio dagar.
Fördelen med denna behandling är att den är helt biverkningsfri.
Man går dit och mår bra och mår lika bra efteråt.
I samband med behandlingen så andas man in rent syre i 6 minuter och varannan gång görs det en detox via fötterna. Ni förstår inte vilka skumma grejor som kommer ut ifrån fötterna... :-O
Man sticker ner fötterna efteråt i ett fotbad med salt och vatten och så sitter det en grej i som joniserar vattnet och efter en typ 15 minuter så är vattnet alldeles mörkbrunt... Urläskigt!
Men jag mådde verkligen jättebra under min behandling i Spanien.
 
Efter detta skulle en ny kontraströntgen göras i Sverige som skulle jämföras med den första för att se om dom hade krymt tumören och jag skulle meddela resultatet till Spanien.
 
Här stöter jag naturligtvis på patrull.
 
I Spanien så samarbetar alternativa sjukvården med den traditionella och där är det mycket vanligt att man kombinerar hypertermi och strålning eller kemo.
 
I Sverige så rynkar läkarna på näsan och tror att alla är kvacksalvare som bara försöker lura en på pengar och har ingen lust att lyssna, tyvärr.
Så man får driva den striden själv.
Eftersom jag ändå har lyckats få tag på en vettig läkare så beställde han en kontrast till mej.
 
Resultatet av den håller jag fortfarande på att undersöka...
 
Se vidare i bloggen under diagnoser.
 
Vill i alla fall rekommendera varmt denna klinik i Puerto Banus.
 
 
http://www.centromedicohilu.com/eng/
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Anette

"Jag har inte många bollar i luften, jag har ett bollhav" 2-barns mamma född -67, driver 4 företag inom hotell och restaurang och dygnet har inte tillräckligt med timmar. Det är väl förmodligen därför jag har fått cancer... Jag försöker alltid att se något positivt i allt elände och i detta fallet är det nog att jag blir tvungen att jobba mindre. Men det ska gudarna veta, det är f-n inte lätt. Är man van att ha koll på allt så är det också väldgt svårt att släppa. Samtidigt som ett kontrollfreak som jag måste naturligtvis lägga min näsa i allt som händer även om jag borde vara hemma och ta det lugnt.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela