Orka...
Behandlingsdag 13, 14 togo...
Vikt 59 kg.
Nu är det tungt.
Den positiva andan som jag skulle hålla i den här bloggen har gått och gömt sej. Som sjuksyster Catharina sa, du måste nå botten innan du kan ta dej upp. Jag undrar hur långt det är kvar till botten... Cancerbehandling mot halsen är den tuffaste behandlingen, säger dom. Det här känns för jävligt. Jag sa till en gammal vän idag på telefon, jag är inte ens tio procent av mitt gamla jag... Jag orkar ingenting. Mentalt vägrar jag även inombords att åka till göteborg. Det är därför när måndagen kommer som jag får åka upp och ner eftersom jag aldrig lyckas hinna packa. Sen när tisdagen infinner sej så lyckas halva dagen gå och när jag väl ska åka, får jag packa i sån hast att jag glömmer hälften. Sen irrar jag omkring för att hitta mina mediciner som jag inte vet var jag har lagt (säkert en innboende protest mot att jag inte vill ta dom...) och idag glömde jag sprutan till sonden och tandborste och febertermometer.
Som tur är har jag fått en egen tandborste hos Lasse och Tea :)
Fick fjäskat till mej en extra spruta av dietisten, så var det löst. Hon sa, "Jag förstår, det är mycket att hålla reda på." "Inte direkt", svarade jag. "Jag fattar inte varför jag glömmer så mycket bara?" Jag är ofokuserad och förvirrad. Det är den känslan tror jag, som stör mej mest. Att jag inte lyckas hålla ordning på mej själv. Jag har ju alltid hållt ordning på alla andra också...;)
På vägen ner till göteborg kom jag på att jag glömt ta ur tvätten. Så nu fick mina flickor en snabbkurs i torktumling.
Smaken i munnen är värst. Det känns som om jag har haft en rostig spik i munnen och smaken går inte bort. Det är svårt att definiera om man är illamående eller inte när man har en konstig smak i munnen som ger en olustig känsla hela tiden. Sen det här fruktansvärda slemmet som jag måste harkla upp och spotta ur var 5 minut. Skitjobbigt. Som snuva i munnen typ.
Ibland försöker jag svälja. Då får jag tusen nålar i svalget. Te funkar inte heller. Allt smakar järn. Ingefäran har gett mej illamåendeaccossiationer så nu mår jag illa av den smaken också. Det är svårt med smaker nu. Allt gör att jag mår illa eller så smakar det för jävligt helt enkelt. Försöker äta lite barnmat. Något som är lättsmält. Det smakar wellpapp och river lika mycket i halsen. Fick sondmata mej med en proteindryck. Tvingade i mej en banan som smakade omogen fastän den var mogen... Det hjälpte något, fast nu är jag hungrig igen. Min mage vill ha mat att jobba med. Ska prova med lite musli och yoghurt nu.
Om ni undrar varför jag inte ringer så beror det på att det gör ont att prata för stunden. Passa på och njut! Det är inte ofta jag är tyst... ha-ha.
