Återkoppling
När jag var sjuk så hittade jag en massa bloggar och texter om folk som skrev om sin sjukdom. Men det var sällan jag hittade text om åren efter behandlingen... Vad hände? Lever dom, undrade jag ofta...
När man befinner sej i en kris situation som jag tycker att det är, när man får beskedet c a n c e r så söker man efter halmstrån. Överallt. Då är det extra viktigt att prata med / höra om folk som har överlevt.
För att bygga upp hoppet.
För att just du som läser just nu ska veta att det går.
Man behöver ha med sej det på resan...
Så just därför, kommer här en återkoppling...
Jag är frisk. Jag m å r bra!
Karin, min läkare, kommer i och för sig inte att friskförklara mej förrän om 2 år, men även hon säger att jag ska använda uttrycket frisk. För det är jag och jag mår toppen! :D
Jag går på återbesök en gång i halvåret och nu tycker jag t.o.m att det är riktigt trevligt att åka till Sahlgrenska och stämma av.
Det är i n t e en nära döden upplevelse längre, snarare skönt att få bekräftat att allt är bra. Sen är Karin väldigt trevlig och bra att ha och göra med. Så det är en bra halvårsavstämning.
Nu sist pratade vi om min heshet och då fick jag reda på varför jag blir så torr i halsen när jag pratar.
Det är tydligen ett vanligt symptom bland friska människor att man blir torr i halsen när man ska prata inför folk eller har ett viktigt möte. Normalt sett. Min gräns är bara kortare pga strålningen. Därför rådde hon mej till att ha med det i tänket och bälga i mej mycket vatten innan viktiga möten eller om jag ska prata inför en grupp och har man med det i tänket så kan man grunda med vatten och ha med sej en vattenflaska till mötet så underlättar man för sej själv och slipper bli snustorr och harkla sej hela tiden, för då förlorar man fokus.
Det var bra att veta att detta är en normal åkomma och att den bara är lite mer framträdande hos mej pga strålningen. Så nu grundar jag ordentligt innan mötena och det funkar jättebra. :)
Hes och lite taskigt med saliv, är ju en biverkning jag får dras med, men som jag säger, jag finns!
Bara en sådan sak...! Jag får vara med! Se mina barn växa. :D Underbart!
Det enda jag skulle vilja ändra på är, att jag inte sjunger så bra, ha-ha! Har kanske sjungit hellre än bra innan, ;), men nu låter jag som en kraxande kråka och jag har alltid sjungit med våra barn så nu har jag äntligen kommit mej iväg till logopeden för att se om det går att göra något för att förbättra.
Vi gjorde ett taltest, vilket var lite intressant, för hennes kommentar blev; Ja, här har vi ju lite att jobba med. Du andas ju inte när du pratar och så pratar du väldigt fort...:D
Nähä...? :D :D :D
Ja, dom som känner mej vet ju. :D Jag pratar i turbofart. Men det ska bli spännande och se.Ska dit en gång i veckan i 4 veckor från nästa vecka.
Kanske kan jag lära mej att p r a t a låååångsaaamt....och sjunga lite..♪ ♪ ♪ . Vi får se!
Sen har vi ju vikten...Jo, den vände. Jösses i lådan! Från att ha varit ett undernärt spektakel, jag blev ju jättesmal efter behandlingen, så har jag gått upp i vikt och mer därtill.... :O
Tror aldrig jag har vägt så här mycket.
Har i och för sig aldrig tagit det så här lungt heller.
Det är en stor skillnad mellan att springa runt, servera gäster och sitta stilla och jobba framför datorn... Det gör att man sväller ut liksom.... :D :D :D
Har man läst mina tidigare inlägg så kan man ju se att det fanns en period där jag var v ä l d i g t fokuserad på v a d jag åt, när jag fick diagnos...och jag tror att det var min räddning faktiskt, men sen är människan lat och det är v ä l d i g t gott att dricka en öl på kvällen och äta goda gräddsåser :P
Jag går lite på vad min läkare Hilu sa, när jag undrade om jag a l d r i g mer skulle kunna dricka en öl...
-Detta är en kur, när kuren är klar och systemet återställt så behöver du inte vara lika noggrann.
Så här är man nu. 7 kilo över idealvikten.... Hm...
Ska börja en ny kur, tror jag... :D :D
Men som jag säger, huvudsaken är faktiskt, jag finns och jag mår bra! Sen några kilo hit eller dit, vad spelar det för roll?
En del undrar just, vad jag äter och dricker nu och det leder mej till en väldigt underlig upplevlse jag hade idag...
Jag trycker faktiskt i mej lite aprikos kärnor då och då. Även om jag gärna tar en öl, finns det vissa saker jag inte dricker längre. Jag dricker inte coca cola. Jag har inget socker i kaffet. Min teori är att det är det dagliga sockerintaget som inte är bra. Sen finns det perioder då man ska utesluta socker helt. För att svälta cancerceller. Men nu tror jag att mina är borta, så en dessert kan slinka ned om man är ute och fikar. Och jag tror att det är viktigt att veta att man behöver inte vara sockervägrare resten av livet. Sen kan man vara lite sparsam, men visst kan man unna sej. Så tänker jag i alla fall!
Något som jag har fortsatt tagit tillvara på och dricker relativt ofta, är chaga te. (en svamp som innehåller massor med antioxidanter)
Det är dessutom väldigt gott och vi hittade en chaga vid ett hus för ett tag sedan, där jag gick och frågade ägaren om vi fick lov att ta ned den. Det blev lite jobbigt när jag skulle berätta varför...och av någon förunderlig anledning så började tårarna rinna när jag berättade att jag tror att den hjälper mej att hålla cancern borta.. Jättejobbigt...
Men han var väldigt trevligt förstående och sa att visst kunde vi ta med oss chagan.
Jag och min underbara pojkvän försökte få ned denna svamp ifrån trädet utan någon större succe... Den satt alldeles för högt, var alldeles för hård och vi hade bara en yxa med oss som inte var så vass så det gick inget vidare... Vi frågade om vi fick komma tillbaka en annan dag och ta med oss en liten såg och det var ok. :)
Idag var mitt x på besök och det är han som har gett mej chaga innan, så jag frågade om han ville följa med och hämta en chaga. Vi tog med stege och såg och åkte iväg till huset.
Jag gick och knackade på, eftersom jag ville berätta att vi var där igen, i ren artighet. Frun i huset öppnade och jag berättade att jag pratat med hennes man för ett tag sedan. Hon visste mycket väl vad det gällde sa hon, men till min stora förvåning, sa hon också att hennes man hade ångrat sej....
Jag blev både förvånad och besviken, att jag inte kom mej för att fråga varför, fast det hade ju säkert inte spelat någon roll...Så vi fick åka hem med svansen mellan benen...
Folk är underliga ibland.
Jag kan inte komma ifrån den konstiga, nästan iskalla blicken jag fick ifrån frun i huset.
Men jag får hoppas att det är så, att dom kanske vill använda den själva. För annars är det ju lite elakt skulle man ju kunna tro och jag väljer att i n t e tro det. Kanske har dom någon som dom känner som behöver chaga bättre än jag...?
Det jobbigaste är att jag har en väninna som fortfarande inte är helt av med sin cancer och jag var så glad att jag hade hittat en ny chaga och kunde ge mer chaga till henne med...
Hur som helst, min bucketlist för det nya året är:
Njuta av livet
Hitta en annan chaga.. :)
Umgås mer med mina barn
Resa mer
Pussa mer på min kärlek! (jodå, jag är fortfarande kär... ;)
Lägga krut på sånt j a g vill...!
Vad betyder det?
Jo, människan är ett lustigt djur. Vi gör bara en massa saker för att vi måste och inte för att vi vill. Jag har märkt att jag lägger mer och mer tid på tråkiga kontorsgöromål istället för att göra det jag verkligen vill. Renovera möbler och inreda. Pyssla! Detta har jag dessutom möjlighet att göra i mitt jobb, men det kommer alltid en massa annat tjafs ivägen. Så sedan första januari frågar jag mej själv dagligen: " Vad v i l l jag?" Och jag kommer varje dag fram till att jag lägger enormt mycket tid på saker jag egentligen inte ens har lust att göra och minimalt med tid på det jag egentligen vill. Vilket jag tror att många gör...och när det är tråkigt, blir man ineffektiv...
Så min målsättning 2016, ska bli: Delegera bort tråkiga saker och göra mer saker som ger mej stimulans!
Ett av mina favorituttryck är, " Man ska göra det man är bra på! " Men jag lever inte efter det. Skumt...
2016 ska jag göra det jag är bra på!
Ha kul och bli mer effektiv!
Kanske lägger jag upp en bild på något projekt. Vi får se.
Under tiden, god fortsättning på Er därute!
Har du hittat till denna sidan pga att du är sjuk och orolig?
Kämpa på! Det är för just DIN skull jag skriver idag!
Kram! ♥
