Ingen röst...
Men jag klarar mej utan smärtlindring :)
Det var bara i torsdags som jag behövde ta extra morfin och det känns bra. Klarar mej än så länge på alvedon och diklofenak tre ggr om dagen. Det håller smärtan i schack.
Dom säger att det är normalt att tappa rösten och att den kan försvinna en stund nu, så det här är en ny fas. Jag får härda ut den med.
Flickorna tyckte det var jätteroligt när Javier sa," I 15 år!!! Har jag väntat på att er mamma ska vara tyst! ;)"
Hm... Jättekul! :-)
Jag får väl bjuda på det ;) jag är ju inte den tysta, lugna typen direkt. Ha-ha.
Snart går jag in i sista hela veckan. Nu får jag akta mej för infektioner ett tag. Som tur är blir det bättre väder och man kan vara ute utan att frysa ihjäl och då blir man ju inte lika lätt smittad.
Det känns lite konstigt att börja ojja sej över smittorisken helt plötsligt. Jag är normalt sett personen som rycker på axlarna åt alla virus som susar omkring och känner att dom landar inte på mej.
Jag rör mej ju alldeles för fort för att dom ska kunna landa :-)
Men med den snigelfarten jag har just nu, får jag nog vara lite försiktig i alla fall.
Denna helgen har jag söta Katarina på besök och igår lagade hon broccolisoppa. Som smakade broccoli. :-) och jag åt... :-)
Däremot gick det sämre med laxen och moset. Men jag fick i mej lite grand i alla fall.
Härligt att vi har underbart väder idag.
Idag ska jag ta tag i den stora elaka tvätthögen!
Soliga kramar till er alla
Vikt 59,5
