ALTERNATIV CANCER

Ett otroligt need att skriva om allt jag hittar och går igenom under min kamp att bekämpa min cancer. Jag hittar så mycket under mina sömnlösa nätter på webben att jag tänkte att det kunde vara bra att samla all info på ett ställe.

Rapport från sjukhuset

Publicerad 2013-02-20 22:59:00 i Dagbok,

Japp nu sitter den där.
Le slang!
Den är inte snygg direkt, mycket längre an jag trodde och jag har ont som f-n rent ut sagt.
Har precis vaknat och har smärta i nyckelbenen av alla ställen.
Men jag har haft en bra dag idag =)
Fick svaret på min sista petct och det finns inga fler tumörer i kroppen än den som sitter i halsen. Verkar även som om min teori om svullna lymfkörtlar istället för metastaser är rätt. pet
En otrolig lättnad!
Jag ska villigt erkänna att jag har varit livrädd att jag med mina alternativ stod inför den fasansfulla upptäckten att cancern hade spridit sej under dessa tre månader och att jag hade satsat på fel häst.
Nu känns det precis tvärtom!
Jag vet att det jag har gjort och gör, stärker. Eftersom jag har lagt om min livsstil så har inte nya cancerceller så lätt att få fäste =) En fantastisk känsla! Glädjen är obeskrivlig. Det var jätteskönt att kunna ringa Javier och barnen och äntligen komma med en glad nyhet!
Så nu äker jag till Sahlgrenska med siktet inställt på halsen och här ska det skjutas cancerceller!! :-D
 
Tillbaks till sonden.
Jag hade lite feellingen av att ta in på ett hotell när jag kom vid ettsnåret idag med min lilla flygplansväska på hjul. ;)
Väl incheckad fick jag sätta på mej sjukhusets snygga utstyrsel och sen fick jag vänta.
Klockan tre rullade dom iväg med mej och doktorn sa att dom inte skulle söva mej helt, så det gjorde dom inte heller.
Fick någon drog, typ morfinliknande, som gjorde att jag kände mej sketfull och sen gjorde dom operationen och jag var typ i något mellanläge av vaket och slumrande tillstånd. Jag kände ingenting, men jag hörde allt som sades.
Fördelen med detta sätt är att man inte slocknar helt och man känner sej inte lika groggy efteråt.
På uppvaket så frågade dom om jag ville ha någon smärtlindring men jag kände att det inte gjorde så ont så jag hoppade. Groggy-känslan var borta och jag mådde bra, bortsett från lite trött.
När jag kom tillbaks till avdelningen var jag hungrig som en varg!
Tyvärr jobbar inte dessa människor på krogen och där uppstod naturligtvis problem....
Efter att jag hade studsat upp (nyopererad, men hungrig och arg) jagade jag fatt i sköterskan som hade sagt att hon inte visste och talade om för henne att om nu läkaren har glömt att informera er så tycker jag att du ringer upp honom hemma, med en gång. (han hade ju gått hem för dagen...)
"Nja, vi brukar ju inte göra så," fick jag till svar. Det bryr jag mej inte om, svarade jag.
Du har här en cancerpatient framför dej, som inte ska gå ner mer i vikt så det är av största vikt att du tar reda på hur det ligger till, fräste jag. Det tog tydligen skruv och vips så fick jag morotssoppa och en yoghurt. Inte mycket till a la carte, men mer än tillräkligt för mej idag. :-)
När jag var uppe och sprang så kände jag dessutom att det här går ju alldeles utmärkt och att det kommer inte alls att bli några problem imorrn när jag ska köra hem.
Nu är jag inte lika säker....
Fick senare typ runt åtta hysteriskt ont i magen och så strålade det uppåt. Tog två alvedon men det hjälpte inte alls. Helt plötsligt eskalerade smärtan i en liknande förlossningsvärk fast från mellangärdet och upp  occh ut i nyckelbenen. Det är ju tur att man lärt sej djupandas. Men det hjälpte inte alls så jag fick kalla på den där smärtlindringen som jag hade tackat nej till. Intog groggyläge igen (hatar verkligen det) men det hjälpte och så slocknade jag. Nu har jag lite ont men hanterbart och groggyläget är borta.
Det är skönt att det inte sitter i så länge. Jag är ju väldigt anti-ketogan, då mamma tryckte i sej det och blev helt konstig. Men det var tur att det fanns idag, för jag hade hysteriskt ont ett tag.
Men, jag hoppas att det kommer att kännas bättre imorrn.
Nu ska jag bara lägga en carlsberg-order och sen ska jag försöka sova lite till.
Vi får se om jag får ringa in körhjälp imorrn...
Gonatt alla goa vänner där ute!

Kommentarer

Postat av: Lene

Publicerad 2013-02-21 07:27:34

Så orättvist att du skall behöva gå igenom detta...
Tänker på dig !!! ❤

Postat av: Therese Elfstedt

Publicerad 2013-02-21 12:59:55

Lillstrumpan då, det var ju jävla skit att det skulle göra så ont. Skynda nu inte iväg hem innan du är redo så det blir komplikationer. Sjukhus maten suger, jag är lite förvånad över att du inte hade med dig take away, kanske något att fundera på....Hundra kramar.

Svar: Ska helt klart ta med mej lite take away tapas nästa gång =) Kram!
Anette

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Anette

"Jag har inte många bollar i luften, jag har ett bollhav" 2-barns mamma född -67, driver 4 företag inom hotell och restaurang och dygnet har inte tillräckligt med timmar. Det är väl förmodligen därför jag har fått cancer... Jag försöker alltid att se något positivt i allt elände och i detta fallet är det nog att jag blir tvungen att jobba mindre. Men det ska gudarna veta, det är f-n inte lätt. Är man van att ha koll på allt så är det också väldgt svårt att släppa. Samtidigt som ett kontrollfreak som jag måste naturligtvis lägga min näsa i allt som händer även om jag borde vara hemma och ta det lugnt.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela