Smaken börjar komma tillbaks
När folk frågar hur jag mår och hur det har varit så brukar jag säga att det känns som om jag har varit i helvetet och vänt.När man tittar tillbaka och summerar vad man har varit igenom så är det inte klokt vad man klarar av som människa egentligen...
Nu är det en rehabiliteringsperiod som har tagit vid och min största frustration just nu är att jag inte orkar någonting. Jag har liksom kommit in i en apatisk period där dagarna bara rinner iväg och jag är bara trött. Och har ont.
Det tycker jag är l i t e jobbigt.
Min vänninna Pernilla skrattade åt den definitionen.
"Det är ju typiskt dej att beskriva detta som l i t e jobbigt. Det finns väl ingen som går igenom en cancerbehandling och beskriver det som lite jobbigt... " och det har hon väl rätt i.
En annan god vän sa att det finns ju en anledning till att du är sjukskriven augusti ut...
Problemet är nog bara att jag har lite svårt att inse att det här tar mer tid än vad jag vill att det ska ta.
Jag vill ju ändå kunna göra lite grejor. Få undan lite hemma. Tvätta. Röja lite. Gå ut och gå. Hitta på något med barnen. Men just nu får jag inte till någonting, armarna hänger bara rätt ner och för att förilka mej med mitt-prestationskrävande-jag så har jag bestämt mej för att inte göra någonting med gott samvete denna veckan. Jag ska försöka ta itu med mej själv på måndag istället. Tyvärr blir det nog så ändå att jag måste ta hand om några "små" deadlines som momsredovisning och så på söndag kväll i alla fall men det är inte mycket att göra åt. Det är ju så när man är egen företagare. Det går bara inte att ta bort allt.
När det gäller kroppen så står jag kvar och stampar på nästan samma vikt igen. 54,9.=(
Deet här med vikten har ju blivit lite maniskt. Förut så skämtade jag ju om att jag blir himla snygg i bikini, men som jag ser ut nu så skulle jag inte visa mej på stranden. Jättejobbigt.
Gick upp två kilo under veckan men dom försvann igen när jag var så trött igår att jag lade mej klockan sju och missade kvällsmaten... Får börja om från början idag med att boosta upp mej igen.
Har försökt att äta som vanligt och äntligen så börjar fler saker smaka gott, vilket är helt underbart men tyvärr så har jag blivit mer svullen i halsen och har fått svårare att äta. Ringde till Sahlgrenska som hade en teori om att det kan ha blivit så när vi satte ut kortisonet. Det var ju i och för sig en vecka sedan men jag vet inte. Faktum är att jag har mer ont och känner mej mer svullen i halsen och då blir det ju klart svårare att äta, även om smaken börjar komma tillbaks.
Men måste ju tillägga här att dethär med smaken, går förvånansvärt snabbt nu. Det började med att jag kunde känna smaken av lax och ägg för en vecka sedan. Men nu några dagar senare så känner jag mer och mer. Tomat, gurka, potatis, aioli det kommer mer och mer och för den som inte har varit ute för det här kan det vara svårt att förstå, men det gör mej alldeles lycklig att kunna äta igen, med glädje =)
Och under tiden jag har ont så får jag väl trycka i mej fler proteindrinkar så jag kommer upp i vikt.
Sen hostar jag igen som bara den och det kommer mera slem nu än för en vecka sedan så jag vet inte riktigt vad som händer. För att få bukt med smärtan har jag ökat upp smärtlindringen ytterligare med 2ml. morfin morgon och kväll. Det är egentligen inte så mycket, men jag vill klara mej helst utan mediciner men för stunden har jag inget val, för det gör alldeles för ont för att strunta i den. Hur som helst så hade jag en positiv upplevelse härom dagen, för jag glömde morfinplåstret och funderade på varför jag helt plötsligt fick mer smärta, innan jag kom på att jag inte hade någon smärtlindring alls... Och om jag gör en utvärdering på den smärtan som i och för sej var fruktansvärd, men gick att härda ut så hoppas jag att jag kommer över den här tröskeln snart så jag kan slippa alla mediciner jag tar. (det är den otåliga delen av mej som pratar nu... =)
Skönt är i alla fall att fortfarande kunna vara hemma.
Var nere på vår lilla restaurang en stund igår och hjälpte till med att texta lite skyltar och ändra lite grejor i bongmaskinen. Det är samtidigt jättetrevligt att säga hej till alla gamla goa gäster som har letat sej tillbaks nu när vi öppnat för säsongen och eftersom staden är så liten så känner ju alla, alla och det har ju spridit sej att jag är sjuk så folk undrar ju. Mysigt är att folk verkligen kommer fram och frågar hur jag mår och den omtanken som jag får från våra gäster och bekanta känns verkligen omhuldande. Vi har ju ett hemmahos ställe också så det känns helt naturligt att släppa in folk i ens privatliv, vilket hade kunnat vara lite konstigt om det hade varit på ett annat jobb.
Nä gott folk. Det var en snabb summering av dagsläget. Nu ska jag försöka släpa in mej i duschen ;)
Kram!
Vikt:
54,9
Medicinering:
12 mg morfinplåster
2 ml morfin 1-2 ggr/dag
1 st. 500 mg. alvedon 3 ggr/dag
1 st. diklofenak 50mg 3 ggr/dag
Tillstånd:
Trött & Svullen, trång och ont i halsen.
