Lycka är att vara frisk... och kär!
Kände bara att jag ville säga hej till er därute som läser, kämpar, kanske undrar hur det gick...
Jo, jag är fortfarande vid liv... :)
Inte friskförklarad ännu, men jag säger som en talare Mathias Bönnemark säger:
Jag är frisk! Det är bara läkarna som inte får säga att jag är frisk ännu... ;)
Jag tror allting har med inställning att göra. Självklart så kan man påverka själv. Sen kanske man dör ändå. Det kommer man ju att göra förr eller senare. Det vet vi. Jag föredrar senare... Definitivt. :)
Därför vill jag dela med mej av den här länken.
En fantastisk talare.
Ibland lyssnar jag igen.
För att bli påmind.
För att använda styrkan jag hade för att bli frisk i mitt vardagliga liv.
För det handlar om inställning.
Jag hade inställningen att jag skulle överleva till varje pris.
Fastän jag var rädd.
Livrädd.
Men jag gick in och försökte vara en tia varje dag, när jag kämpade mot sura systrar, för att hålla koll på morfindosen, mina blodvärden etc. etc.
Idag försöker jag att ta tillvara på dagen lite bättre.
Jag är långt ifrån iland. Men en bit på väg.
En väninna sa till mej igår, när jag sa att jag var stressad...
-Jag trodde att du skulle sluta stressa. Det sa du i alla fall efter du blev sjuk...
Det var lite bra att bli påmind om det. Orden träffade mitt i prick. Jag rannsakade mej själv. Fick först dåligt samvete, men... sen svarade jag:
-Jo, det har du helt rätt i. Den gamla Anette hade kört på i 3-4 timmar till... Men nu väljer jag att sluta tidigare. Innan jag blir helt slut.
Jobbar jag mycket? Ja, absolut. Jag vet inte vad 40 timmarsvecka är. Men... Jag jobbar inte 12-16 timmar om dagen. Jag kör kanske max 10-12 timmar. Och jag är oftast ledig på helgen numera.
Jag kan naturligtvis bli bättre på detta och jobbar på det, men jag trivs med vad jag gör och njuter av livet!
Och som en liten bonus så är jag kär också... ;)
Kram på er!
Här kommer klippet:
